Vårvinterträning på ripa brukar vara givande och det är ett fantastiskt landskap att vistas i.

Fyra Gruffwe-hundar tog tillfället i akt och njöt av några riktigt soliga dagar till fjälls.

Foto: Marika och Roger Sjödin
Klicka på bilderna om du vill se dem i större format!

 

MITTÅDALEN APRIL 2005



Paradiset på jorden?

En långhelg i Mittådalen i april månad var sedan länge inplanerad i "Gruffwe-kalendern". Väderrapporten såg dessvärre rätt pessimistisk ut och jag såg för mig själv hur vi skulle tvingas tillbringa mesta tiden i stugvärmen.
Vädergudarna verkar dock ha ett gott öga till valpgäng som ska ut och träna, så och denna gång.

Tidigt fredag morgon bar det av ut på fjället. Snön bar, men det var inte mer. Himlen var gråmulen och lite snö föll till och från. Det utlovade regnet höll sig dock borta och vi var tacksamma för det.
Under lördag och söndag lättade molntäcket upp och en strålande sol sken över oss och lockade fram fräknar och solbränna. Under morgontimmarna låg fjället slätt och hårt som ett salsgolv för våra fötter. Man kunde riktigt se hur hundarna njöt av att sträcka ut för fullt och tjusas av fartvinden.

Ut på fjället bar det Zingo (GR Kakse) Härlig fart och stil hos de bruna gossarna. GR Hast "Hardy"
Hedda sekunderar gamle rutinerade pointern Pay. Ombytta roller - Hedda för ripa och Pay sekunderar. Zingo o Roger försvann och kom åter med belåtet leende- ripkontakt!

Zingo (GR Kakse) presterade första ripkontakten under fredagen och spänningen var förstås på topp. Fåglarna valde dock att ta till vingarna själv och det skulle visa sig även resten av helgen att de många gånger drog sin kos innan det blev för "hett". Zingo fortsatte att visa hela helgen att han är en duktig fågelfinnare. Han och Roger tog sina egna vändor och kom alltid tillbaka med ett belåtet leende över ansiktet - ripkontakt!

Hardy hängde med redan som lillvalp i höstas när pointrarna i huset jagade till fjälls. En och annan ripvittring blev det redan då och nu visade han en härlig aktion med bra sök. Det blev några ripkontakter redan under fredagen men på unga orutinerade hundars vis kom han för nära och riporna drog. Under lördag funkade det allt bättre och Hardy visade ett ihärdigt och energiskt sök.

Hardys "pointerbrorsor" var också med oss. Gamle godingen Pay 12 år visade att takterna sitter kvar. Han och Hedda jobbade fint ihop och sekunderade varandra vid flera tillfällen.

Riktigt kalasväder Entusiasten Krister får välförtjänt paus Anita och Halde
Halde på språng. GR Halde Var tusan är riporna? Bland fjällbjörkarna höll de till.

Halde var lite frågande under fredagen, detta var något helt nytt för honom. Några fågelmöten ökade dock på intensiteten och under lördagen sökte han på i riktigt fin fart och stil och hade flera ripkontakter.
Anita och jag samåkte upp torsdag kväll medan Krister kom först tidigt lördag morgon. Kurs i Stockholm under fredagen, resa och ompackning i Borlänge samt vilopaus och sedan vidare till Funäsdalen. Han rullade in med bilen lagom till frukost kl 5 lördag morgon. Byte till skidkläder och sedan ut på fjället.
Att ha sådana entusiastiska valpköpare är få förunnat! Både han och Halde sov rätt gott på kvällen efter 8 timmars skidåkning på fjället! Vi övriga var rätt nöjda vi också.
Visst uppstod vissa problem... ...somliga hade lyckats mindre bra med vallningen ... men i huvudsak njöt vi i fulla drag!

Jaktprov 10 april

Under söndagen anordnade jämtlänningarna ett särskilt fjällprov i området, dit vi blev inbjudna. Jag hade inte haft för avsikt att starta Hedda redan i vår men efter hennes fina prestationer under säsongen beslöt jag att deltaga. Ett särskilt prov kändes som en lämplig debut. Atmosfären är lite lugnare än ett stort prov och ingen direkt påtaglig skillnad mot när vi tränat med kullsyskonen.

Under några timmar hängde Britt, Anita och Krister med som åskådare för att se och lära. Därefter delade vi på oss. Jag och Hedda fortsatte med provgruppen, Hardy och Britt tog en egen sväng och Halde med Anita och Krister vek av åt sitt håll. Sammanfattningsvis blev det en riktigt lyckad avslutning. De bruna gossarna fick gott om ripkontakter och fick avsluta helgen med kompletta arbeten med stånd, resning och lugn i flog. Britt var minst sagt lyrisk när hon berättade hur hon och Hardy helt på egen hand fixat den ena fågeltagningen efter den andra. Krister och Anita såg lika stolta ut de, nu när Halde fått jobba ostört och visat att han kan sköta ripa.

Qvittra, Kenneth och Keron, Robert nedanför Anåfjället Annika, Vilya och Jonny med Atle. Atle fältbetyg 5 ökl Qvittra gör ett ärevarv runt domare Jörgen efter väl avlämnad apport. Fältbetyg 7 ökl
Sista släpp och Keron avslutar med ett fågelarbete. Fältbetyg 5 ökl Vilya gör en 10-poängsapport. Fältbetyg 8 ukl Vi återkommer....

Dagen blev lyckad även för mig och Hedda. Alla hundar i provgruppen fick stort beröm av vår domare Jörgen Rönnberg. Det var ganska knepigt att få till riktiga jaktbara situationer då riporna många gånger tog till vingarna innan förare och domare hunnit fram eller lyfte utom skotthåll framför hunden.
I unghundsklassen startade förutom Hedda, Annika Bergkvists tik Klevportens Vilya som sökte otroligt bra och duktig på att hitta fågel. Hon belönades när dagen var slut med fältbetyg 8 och apport 10.
I öppenklassen startade Rugdelias Qvittra med Kenneth Gustavsson, Atle med Jonny Broman och Gruffwe Rijs Keron med Robert Isaksson. Qvittra tog verkligen fjället med sig och hade en rad stånd där riporna retsamt tog till vingarna på långt håll. Slutligen belöndes hon dock med ett godkänt arbete och 7:an i fältbetyg var hennes. Atle visade sig också vara en riktigt duktig fågelfinnare med härlig aktion - fältbetyg 5 blev resultatet. Keron fick till slut även han tag på några samarbetsvilliga ripor. Lite för mycket sugen på dem, gav även honom fältbetyg 5.

Hedda jobbade på jättefint. Rejält sök men ändock bra kontakt och lättförd. Duktig på att nyttja vinden och ta vara på de chanser som erbjöds. Fyra arbeten på fågel, första var dock parhundens som anmälde stånd. Hedda hade sedan två kompletta godkända jobb med stånd, resning och fågel i luften inom håll. Hon hade ytterliggare ripa långt upp i en fjällsluttning med björk och fick stå ett bra tag innan vi var framme hos henne. Denna gång valde dock riporna att ta till vingarna precis när vi nådde fram. Kastapporten är inte så mycket att säga om - utan träning uteblir också resultaten men godkänt blev det, en 7:a. Fältbetyget värmde desto mer, en fin 9:a som vi är mycket stolta över!

En jättetrevlig helg med "valp"köpare och jämtlänningaroch förhoppningsvis en god grund att stå på när jakten börjar på riktigt i höst!